Grundkurs i kanin

Marit Emilie Buseth,  Oversatt av Emma Almquist, Sveriges kaninvelferdsforening

Mandel og Melis   Foto: Marit Emilie Buseth

Mandel og Melis   Foto: Marit Emilie Buseth

Har du kanin? Funderar du på att skaffa kanin? Vill du kanske bara lära dig lite mer om kaniner? Oavsett utgångspunkt rekommenderar jag att du läser denna grundkurs i kanin för att få en inblick i artens behov, dess nödvändiga skötsel samt hur du säkrar djurets välfärd. För att kunna ge våra djur bra liv är det viktigt att både ha kunskap om och ta hänsyn till de olika arternas naturliga behov. Bra förhållanden kommer ge dig en god relation till dina kaniner och en mer positiv och givande kaninhållning än många tror är möjlig.

Kanin är det tredje vanligaste sällskapsdjuret, efter katt och hund. Samtidigt är det ett av de mest missförstådda och underskattade djurslagen. Till följd av otillräcklig och felaktig kunskap, både bland kaninägare och bland veterinärer, blir många kaniner lidande då deras grundläggande behov inte tillgodoses.

Kaniner betraktades tidigare främst som ett produktionsdjur och det bidrar nog till att många fortfarande håller dem ensamma i små burar med en diet som är skadlig för kaninens hälsa och välfärd. Jag har i många år arbetat med att öka kunskapen hos de som äger eller jobbar med kaniner, och jag är glad att se den positiva förändringen vi faktiskt ser i norska kaninhem. Den här texten kommer ge viktig och användbar information om kaniner.

Kaniner kan med bra kosthållning och goda levnadsvillkor leva i 10-13 år, så att skaffa kanin är därför ett långsiktigt ansvarstagande.

Troja och Gabriel   Foto: Katarina Vallbo

Troja och Gabriel   Foto: Katarina Vallbo

Kaninens natur

Kaniner är inte gnagare, utan tillhör ordningen Lagomorpher som består av hardjur. All våra tamkaniner har sitt ursprung i den europeiska vildkaninen som kommer från Spanien. Det är förbjudet att släppa ut kaniner i naturen eller på andra sätt tvinga dem att klara sig på egen hand och man är enligt lag tvungen att ge sina djur lämplig vård och skötsel.

Vilda kaniner bor i stora kolonier som är indelade i grupper på allt från två till åtta djur. De behöver dock, precis som alla andra sociala djur, ha möjlighet att komma undan gruppen ibland och det är därför viktigt att ge kaninerna både utrymme och gömställen. Kaninerna har en rangordning som innebär att en kommer vara mer dominant. Kaniner är mycket territoriella och kommer vakta de platser de anser är deras, detta måste man också ta hänsyn till när man har kaniner. De kan stampa med baktassarna i marken när de upplever fara för att varna de andra kaninerna i gruppen. Kaninen har väldigt välutvecklat luktsinne och djuren kommunicerar med varandra bland annat med hjälp av doftsignaler och kroppsspråk.

Det finns flera olika kaninraser som alla härstammar från den europeiska vildkaninen. Alla kaniner, både stora och små, har samma behov och är lika bra familjedjur. Om man har barn i huset är det emellertid oftast bäst att ha en av de lite större raserna.

Ville hoppar och leker. En glad kanin.  Film: Sofia Sandstrøm

Vad bör du tänka igenom innan du skaffar kanin?

Innan man införskaffar en kanin finns det flera frågor man bör ställa sig och mycket man måste tänka igenom.

  •   Tidsperspektiv. Kaniner kan med rätt skötsel leva många år, och man bör vara förberedd på att ta hand om kaninen i upp till 12 år. Om man inte har möjlighet att binda upp sig under en så lång period är det en bra idé att leta efter en lite äldre omplaceringskanin.
  •   Semester. Du är ansvarig för att kaninerna sköts på rätt sätt även då du är bortrest. Det bästa   är om någon du känner kan passa kaninerna i deras hemmiljö.
  •      Allergi. Har någon i familjen allergi mot kaniner eller hö? Testa gärna innan köpet!
  •      Kostnader. Man måste ha pengar till veterinärkostnader, bra foder och nödvändiga tillbehör så som strö med mera.
Gabriel, Troja och Ru   Foto: Katarina Vallbo

Gabriel, Troja och Ru   Foto: Katarina Vallbo

Vad ska kaniner äta?

De flesta sjukdomar och åkommor som kaniner drar på sig är orsakade av felaktig utfodring och en dålig levnadsmiljö. Det är därför viktigt att ta reda på ditt djurs behov. Kaniner har en mag- tarmkanal som är utvecklad för att bryta ner och tillgodogöra sig en näringsfattig och fiberrik kost bestående av växter. Hela systemet är anpassat till en gräsbaserad kosthållning och din kanin är därför också i behov av en diet där hö och gräs utgör huvudbeståndsdelen.

Hö är den viktigaste kaninmaten. 85-90% av kaninens dagliga intag ska bestå av hö och gräs. Om kaninen inte äter tillräckligt med hö kommer det på sikt få allvarliga och smärtsamma tandproblem, då det endast är genom att tugga hö som kaninens tänder slipas ner.

Pellets

Som ett komplement bör man ge en mager och fiberrik pellets för att säkra kaninens mineral- och vitaminbehov. Man bör ge ungefär 20-25 gram pellets per kg kroppsvikt, vilket oftast innebär några få matskedar om dagen.

För att veta att du väljer en bra pelletssort bör du läsa på om ingredienser och näringsinnehåll i maten. Pelletsen ska i huvudsak vara gräsbaserad, alltså bör en grässort vara första ingrediens.

  •   Fiber: minst 22 % (ju högre ju bättre)
  •   Protein: 12-14%
  • Fett: 1-4 %
  • Kalcium: 0.6

Exempel på bra pelletsmärken som är lätta att få tag i

  •       Oxbow Animal Health
  •      Supreme Science Selectiv
  •    Burgess Excel
  •   Beaphar Nature (inte någon av de andra sorter som märket säljer, så som Care+)

Not: Inlägget är inte sponsrat. Jag ger fyra exempel på pelletssorter jag kan rekommendera för att folk ska ha någon konkret utgångspunkt.

Grönt

Utöver hö och pellets bör kaninen få en daglig portion med grön bladsallad. Ge minst 3 olika sorter om dagen, till exempel rucola, persilja, romansallad och basilika. Många blandsalladpåsar från affären fungerar väldigt bra.

Vanliga grönsaker innehåller mycket socker och stärkelse, därför bör man kraftigt begränsa givan av till exempel morot. De flesta ger den typen av grönsaker i god tro, men det beror nog mest på att man alltid ser tecknade kaniner äta sådant i massor. På grund av hur kaninens mag- tarmsystem är uppbyggt passar dock inte den typen av föda, så morot bör bara ges i små mängder – inte mer än någon centimeter som godis då och då. Det är inte giftigt, men all sockerhaltig mat (frukt och grönsaker inkluderat) kan ge allvarliga matsmältningsbesvär.

Not: Kaniner tål inte snabba förändringar i foderstaten, så all mat måste introduceras försiktigt över tid. Detta gäller även gräs, särskilt på våren.

Kaniner er aktive og raske dyr som trenger mye løpeplass. Theo leker.  Foto: Hedda Aurbakken

Kaniner er aktive og raske dyr som trenger mye løpeplass. Theo leker.  Foto: Hedda Aurbakken

Kaniner ska inte äta

Kaniner ska aldrig äta gnagarblandingar, eller andra typer av mixer med frön, korn, nötter, majs etc. Dels är kaniner inte gnagare, och dels tål de inte allt fett, socker och stärkelse som är i dessa fröblandningar. Nya studier visar att blandningarna inte bara leder till kraftig övervikt och matsmältningsbesvär, men också allvarliga tandproblem.

Läs mer om varför kaniner inte ska äta gnagarblandning här.

Kaniner är laktosintoleranta och ska inte äta något som innehåller mejeriprodukter, så som yoghurtdrops som man kan hitta i djuraffären. Kaniner ska heller aldrig äta bröd, potatis, linser, bönor, kex, kakor, korn och frö.

Giftigt: Lök, rabarber, stjälk & blad på tomat, kärnor i frukt, avokado och choklad.

Petter, Harald og Melis koser seg med urter. Sunne godbiter.   Foto: Marit Emilie Buseth

Petter, Harald og Melis koser seg med urter. Sunne godbiter.   Foto: Marit Emilie Buseth

Kaninhälsa

Kaniner klagar inte. De kvider inte om de bryter ett revben, de gråter inte om de har ont i magen, och de kommer inte att pipa av intensiv smärta i munnen. Som de bytesdjur de är, kommer de att försöka dölja smärta, och den som har kanin måste därför veta hur man märker små tecken på sjukdom. Frigående huskaniner kan ha en fördel gentemot sina artfränder i trädgården, eftersom det naturligtvis är lättare att följa din kanins beteende och vanor om du bor med den. Därmed blir man mer medveten om kaninens mer subtila signaler om att något är fel, vilket i sin tur gör det möjligt att sätta in lämpligt behandling så snart du ser tecken på att något är fel. Oavsett av hur ens kaniner bor är det fördelaktigt att titta till dem flera gånger om dagen.

Jag brukar säga att alla former typ av förändring kan vara ett tecken på att något är fel. Uppenbara förändringar så som att din kanin slutar äta måste tas på allvar, dessutom måste mer subtila signaler så som ändrat beteende också tas på stort allvar. Det är därför viktigt att känna sin kanin. Hur beter sig din kanin när hen är glad och frisk? Hur mycket hö äter din kanin, och hur är avföringen? Hur känns det att ta på en frisk och mjuk kaninmage? Kommer plötsligt kaninen inte fram till dig som vanligt? För att upptäcka eventuella avvikelser måste du veta vad som är normalt.

Läs min artikel om symptom på sjukdom här.

Vi har en kaninhåla i huset, eller rättare sagt bordet Hol från IKEA. Gör hål till ingångar och få ett populärt sovrum eller helt enkelt en bra plats för toalåda och hö.  Foto: Marit Emilie Buseth


Vi har en kaninhåla i huset, eller rättare sagt bordet Hol från IKEA. Gör hål till ingångar och få ett populärt sovrum eller helt enkelt en bra plats för toalåda och hö.  Foto: Marit Emilie Buseth

Bada inte din kanin!

Det är många som tror att man kan och bör bada kaniner. Det ska man dock inte göra! Kaniner som badas och blir våta kan lätt dra på sig lunginflammation. Kaniner tvättar sig själva och håller sig på så vis rena. Om de har lös avföring som fastnat i rumpan kan den försiktigt torkas bort med fuktig, ljummen trasa. Sätt aldrig kaninen i en balja med vatten i.

Det är viktigt att fungera över varför kaninen har lös avföring, så att detta kan förhindras i framtiden. Som regel är det felutfodring som orsakar problemet. Följ ovan nämnda kostråd, en frisk kanin håller sig själv ren.

Läs mer om å bade kanin her

Kastrering

Jag rekommenderar att kastrera kaniner, både honor och hanar, av välfärdsmässiga skäl. Speciellt okastrerade honor löper en stor risk att utveckla cancer och andra sjukdomar i fortplantningsorganen. Det har visats att upp till 80%  av alla okastrerade honkaniner kommer utveckla livmodercancer. Vid kastrering tar man helt bort risken för att kaninen dör en för tidig död till följd av cancerformen. Kastrering av båda könen (gör det) underlättar för kaninerna att bo fredligt tillsammans, kastrerade par är de mest stabila. För hankaniner är kastrering helt nödvändigt för att få möjlighet till ett bra liv i par/grupp. En extra bonus är att kaninerna lättare blir rumsrena efter kastrering.

Läs allt om kastrering här.

Beteende och hantering

Melis och Brage.   Foto: Marit Emilie Buseth

Melis och Brage.   Foto: Marit Emilie Buseth

Många människor har svårt att förstå kaniner. Eftersom kaninerna har ett försiktigt och tyst språk bör  man bekanta sig med artens kroppsspråk och sätt att kommunicera för att kunna ge kaninen bästa möjliga liv. Kaniner är ömtåliga djur, vilket gör det särskilt mindre lyckat att barn ofta har ansvar för att se efter dem. Barn har oftast inte har förutsättningarna att kunna bedöma tecken på sjukdom och allmänt obehag, och därmed kan de förbise viktiga detaljer. Det är viktigt att det är vuxna som har ansvaret för kaninen, speciellt eftersom de flesta barn tyvärr har orealistiska förväntningar på hur det är att ha en kanin.

Barnen förväntar sig att kaninen ska sitta stilla i knäet för att kela långa stunder, något väldigt få kaniner gör frivilligt. Detta leder till barnet går efter djuret, plockar upp det om och om igen och bli frustrerad med det tråkiga djuret som varken vill gosa eller leka. Det är därför viktigt att de vuxna deltar aktivt i barnets interaktion med kaninen, lär barnet hur man ska behandla en kanin och förhoppningsvis ger en grund för ett gott liv för båda parter.

För att kaniner och barn att ha kul tillsammans, är det viktigt att vara medveten om vad som krävs för att få en trygg kanin. Eftersom kaninen är ett bytesdjur är det viktigt att den har kontroll över sin kropp och omgivning. När kaninen upplever något som hotar den kommer den att försöka fly för att komma till säkerhet. Om man håller fast kaninen kommer den inte känna att den kan försätta sig i säkerhet.

Kiwi  Foto: Sofia Sandström

Kiwi  Foto: Sofia Sandström

Ett gott råd är att låta kaninen gå fritt medan du sitter på golvet. Se alltid till att ha kartonger eller andra gömställen tillgängliga. När kaninen kommer fram för att lukta på dig kan du ge den pellets och örter eller försiktiga klappar på huvudet. Man bör sitta stilla och inte lyfta kaninen. Om kaninen vill skutta runt för att undersöka området bör den tillåtas att göra det. På detta sätt kommer kaninen lära sig att man inte utgör någon fara, och så småningom komma tillbaka för mer örter och klappar.

Läs mer om barn och kanin här

OBS: Man ska aldrig lyfta en kanin i nackskinnet eller öronen, eftersom det kommer att orsaka allvarlig skada, rädsla och smärta. Det är viktigt att hela kroppen får stöd när man håller en kanin. Använd alltid två händer för att lyfta kaninen och håll sedan kaninen mot kroppen med stöd för bakdelen.

Molly och Ture    Foto: Emma Almquist

Molly och Ture    Foto: Emma Almquist

Sociala behov

Kaniner är mycket sociala djur och de behöver vänskap och sällskap för att må riktigt bra. Av alla former av berikning är möjligheten att leva i fungerande grupper det som har visat sig ha störst positiv påverkan på kaniners välfärd. Att leva med en annan kanin är alltså det som är mest givande för en kanin. Det är dock mycket viktigt att ha kunskap om kaniners sociala beteenden och nödvändiga förutsättningar innan du försöker få kaniner att vara vänner och leva tillsammans. Kortfattat är det nödvändigt att de kastreras, transporteras till och sätts i ett neutralt område, där de ges möjlighet att etablera en hierarki, och naturligtvis att de har tillräckligt stor yta att bo på.

Läs om sociala kaniner och hur man får dem att bli vänner här

Kaniner och marsvin kommer inte må bra av att bo ihop. Kaniner är bärare av bakterien Bordetella bronchiseptica, en bakterie kaninen inte själv (inte) blir sjuk av, men som gör marsvin allvarligt sjuka. Dessutom har de två arterna olika näringsbehov. Marsvin och kaniner pratar inte samma språk och kan både mobbas och retas utan att vi märker det.

Krav på kaninens bostäder

Harald vil ha plass til både å løpe og hvile. Foto: Marit Emilie Buseth

Harald vil ha plass til både å løpe og hvile. Foto: Marit Emilie Buseth

Det är lyckligtvis mycket som man med säkerhet kan säga leder till ökad välfärd för kaniner. Kunskap om artens naturliga beteende, biologi, fysik och sociala behov gör det möjligt att veta hur man bäst tar hand om sin familjemedlem.

Kaniner är skapade för att röra sig mycket - de har starka bakbenen och snabb reaktionstid. Kaniner som lever ett stillasittande liv i en bur, utan möjlighet att röra sig fritt utvecklar osteoporos och artros.

Porösa ben (osteoporos) och minskad rörelse i muskler och leder ger kaninen smärta och gör dem mer benägna att skadas. Kaniner kan utveckla benskörhet efter bara sex månader i små burar.

Studier visar att kaniner som växer upp med god möjlighet att röra sig och springa har en mycket starkare kropp och tätare benmassa än sina artfränder som lever i små burar. Ge dina kaniner ett gott liv genom att ge dem möjlighet att röra sig!

Oberoende av om kaninen vistas utomhus eller inomhus, är det viktigt för kaninens välbefinnande att de har stort utrymme att bo på. En bur är aldrig tillräckligt!

Tips från min bok Rabbit Behaviour, Health and Care    

Huskaniner

Kaniner kan må väldigt bra inne som huskaniner. Det är trevligt för både kaniner och människor. Man får en nära relation och man kan lättare bevaka kaninernas hälsa än om man bara besöker dem utomhus en gång om dagen. Några väljer att ha kaninen i ett avgränsat utrymme, medan andra (bara) har dem i separata rum enbart på natten.  Många andra har kaninsäkrade hem och låter dem vara helt frigående. Mina kaniner Harald, Melis, Even och Mandel har (alla) hela vårt hus till sitt förfogande.

Man kan kaninsäkra sin bostad bland annat genom att gömma/skydda ledningar och sätta undan växter. Kaniner är naturligt rena djur, och det är lätt att få en kanin att använda toalåda. Lättaste sättet att göra kaninen rumsren är genom kastrering av djuren och att ge kaninens hö vid toalådan.

Her bor det tre glade kaniner med tilgang til isolert hus og løpegård. Foto: Kristine Røhn Gisholt

Her bor det tre glade kaniner med tilgang til isolert hus og løpegård. Foto: Kristine Røhn Gisholt

Utekaniner

Det är viktigt att skydda kaniner mot extrema temperaturer, både från sommarhettan och vinterkylan. Det finns bara vilda kaniner i södra Sverige, och där det finns vilda kaniner lever de i underjordiska tunnlar där de inte utsätts för stora temperaturförändringar. På sommaren är det fortfarande relativt svalt under marken, och på vintern hålls temperaturen över frysgrader. På detta sätt anpassar sig den vilda kaninen till årstiderna.

Problemet är dock när vi tar kaninen ur sin naturliga miljö och håller dem i burar. Buren är ovan jord och kaninen utsätts då för kraftiga temperaturförändringar och alla slags väder, helt annorlunda än i de hålor kaninen skulle ha sökt sin tillflykt till naturen. I Norge, till exempel, har vi problem i samband med att kaniner bor utomhus året runt på grund av hårda och isiga vintrar. Det är vårt ansvar att ge kaninen bästa möjliga förutsättningar, och om de bor ute måste vi se till att de har ett varm och torrt hus, en stor och säker hage som de alltid har tillgång till, samt en artfrände. Vintern är lång, och en kanin som sitter ensam utomhus kan inte tillfredsställa sina sociala behov.

Den optimala temperaturen för kaniner är 15-22 grader, vilket ungefär motsvarar tidig sommar. Även om kaniner utvecklar vinterpäls kommer de fortfarande vara väldigt sårbara på vintern, till exempel osteoporos förstärks av kylan. Det är också viktigt att notera att kaniner inte tål snabba temperaturväxlingar, så du kan inte ta med den in (och ut) för att kela under vintern. Dock kan du ta in den om du måste göra en längre hälsokontroll eller på veterinärs inrådan. Man kan däremot (därför) inte flytta ut en kanin som vant sig vid att bo inne under vintern, utan man bör vänta med detta tills det är mildare vårtemperaturer.

Fyra saker att tänka på om utekaniner

  • Kaninerna ska ha sällskap av minst en annan kanin
  • Kaninerna ska ha tillgång till ett isolerat, torrt och svagt tempererat hus.
  • Kaninerna ska ha tillgång till en stor hage.
  • Kaninerna ska ha tillgång till friskt hö och vatten som inte är fruset. Vattnet måste bytas minst 2 ggr per dag.

Läs mer och få tips om utekaniner här.

Jag hoppas att det här inlägget inspirerar till vidare kunskapsinhämtning och att informationen var till nytta för dig och dina kaniner. 

Marit Emilie Buseth, oversatt av Emma Almquist fra Sveriges Kaninvelferdsforening.